jag förstår bara inte hur jag kunnat undgå att se denna fina, rena, sentimentala film om sommarromansen som varade för evigt som är baserad på boken med samma namn, av nicholas sparks.
jag syftar såklart på the notebook. de två timmarna var rena känslokarusellen och jag blir tom av tanken att den romansen endast existerar på film, att allie och noah faktiskt inte finns på riktigt.


det bästa i hela filmen är parisehjuls-scenen, åh åh åh.